Hur- eller hur?

Jag har tänkt på en sak. Eller, jag läste Anna Dahlbergs krönika i Expressen om att det bara är en myt. Att den utbredda rasismen inte finns. Inte i Sverige iallafall...

Fast det är inte det som jag tänker på, för alla vi som är lite vakna vet att rasismen visst finns. Den finns överallt, den kryper inpå en, så starkt, så tydligt- nästan så att den inte syns längre för att det har blivit en del av vardagen.

Utan det är mer det första stycket hon skriver som lämnar eftertanke:

"Det värsta som skulle kunna hända dig är väl om det blev fred i Mellanöstern"

-För Om det blev fred i hela världen, vad skulle de då skriva om? Ja, idag skrivs det spaltmeter om prinsessan Leonores dop. Häromdagen var det när Madde med hjälp av det lilla flickebarnet öppnade portarna till öppet hus på slottet. TV hakar på direkt. Det som skrivs om, ska samtidigt kunna ses på TV.
Varesej vi vill eller inte. Och- det är massmedia som bestämmer.

Men, var finns mina frågor i alla dessa löpmeter?
-Vet jag äns vad jag vill veta längre?

Om 98 dagar är det val, innan dess är det semestertider för många av oss.

-Innan valet vill jag veta HUR vi ska jobba vidare med invandrarpolitiken, HUR vi ska få ett jämställt samhälle- med jobb som har jämlika o schyssta löner. Idag pratas det om sysselsättning- det låter mer som fritid än jobb i mina öron.
Självklart ska vårt land vara det land som andra flyr till- inte flyr från som de gjorde på 1800-talet. Men de som kommer hit måste få möjlighet att försörja sej. Ingen ska behöva sitta där med mössan i handen, eller gå runt som "daglönare" som förr. 

Nu måste vi vända om- bort från historien och rikta målet mot framtiden. Det är dit vi ska. Ingen annan stans...

#sverigekanbättre #jagröstarrött #människanslikavärde #valet2014